April månads järnvägsbild 2003
De första boggieloken i Sverige utvecklades i mitten på 30-talet för växling och lokal gods- och persontrafik. Under åren fram till 1954 kom inte mindre än 150 lok av typerna Ha, Hb, Hc, Hd och Hg att tillverkas.
Förutom H-loken fanns även 36 ackumulatorlok littera Öc och Öd av liknande konstruktion. Ackumulatorloken klarade att dra lokalgodståg i cirka en timma på spår utan ström. Redan på 30-talet provade man alltså möjligheten att förlänga "ellokens" räckvidd in på icke elektrifierade spår. Samma ambition finns inte alls i dag, där vi ofta ser hur diesellok körs ibland 100-tals kilometer på elektrifierade sträckor bara för att de allra sista metrarna av transporten sker på icke elektrifierade spår!
De sista Hg-loken försvann i början av 90.talet. Med en maxhastighet av 80 km/h blev de slutligen föråldrade för användande i resandetåg och samtidigt försvann eller minskade godstrafiken på de banor där loken använts.
Loken användes till exempel i godstrafiken på den elektrifierade linjen Skövde-Karlsborg. På grund av minskat resandeunderlag förorsakat av regementsnedläggningar i Karlsborg lades persontrafiken på banan ned 1986. En av de sista dagarna med persontrafik gjorde jag en avskedsresa på banan och fick då tillfälle att fotografera Hg2 772 med ett litet godståg i Karlsborg. När Hg-loken försvann började man köra den kvarvarande godstrafiken med lokomotor och strömmatningen av linjen kopplades bort. Snart fann SJ att godstrafiken inte var lönsam och trafiken lades ned 1993. 1995 återupptogs godstrafiken med en Z65-lokomotor av ett privat bolag, Skövde-Karlsborg järnväg AB. Trafiken är liten och det är en tidsfråga innan delsträckan Tibro-Karlsborg stängs. Mindre än 20 år har gått sedan bilden togs och på den tiden har en elektrifierad järnvägssträcka med miljövänlig person- och godstrafik fullständigt förfallit och såväl person- som godstrafik flyttats över till landsväg!
Foto : 86-05-30 Bernt Schechinger