Alla som åkt några timmar i en B7-vagn och klivit av ledbruten, med sönderskavda knän och värkande rygg saknar 60-talets vagnar. Den som transporterats regionalt i det uppsnabbade pendeltåget X14 och suttit och tittat rakt in i en solid vägg 5-10 meter bort, kanske på en sittplats där stolsbredden minskats för att få plats med en ventilationstrumma eller där stolen placerat så nära bakomvarande vägg att dess rygg inte kan lutas, saknar X9'orna. Dagens fordon är snabbare, säkrare och miljövänligare än dessa gamla motorvagnar - men vart tog omsorgen om resenärerna vägen ?

Bilden visar interiören i X9 110, en av ÄLABs X9-motorvagnar vilka togs ur trafik ett år före SJs sista X9'or. Vagnen har försetts med en skrikig färgsättning invändigt och de nedfällbara borden på stolsryggarna är borttagna men ändå framgår klart det ljus, rymd och trevnad som fanns i X9'orna.

Foto : 98-05-29 Bernt Schechinger

---




BS 99-12-06