Bilden visar en BM73b motorvagn på Sarpsborgs station. BM73b motorvagnarna är tekniskt helt lika norska statsbanornas (NSBs) flaggskepp BM73 men saknar restaurangvagn, skinnsäten m.m. Båda motorvagnstyperna är vidareutvecklade ur och liknar mycket BM71, flygtogen, som trafikerar banan till Gardemoen norr om Oslo. När Linx lägger ned sin trafik vid årskiftet kan vi komma at få se dessa silver-röda motorvagnar i Sverige då NSB förklarat sig intresserade av ta över trafiken mellan Oslo och Göteborg.

1999 presenterade NSB sitt nya trafikkoncept med tydliga färgsättnings- och komfortskillnader mellan de olika klasserna - Signatur (långdistanståg i silver/blått), Agenda (medeldistanståg i silver/rött) och Puls (lokaltåg i silver/grönt) vilket skulle genomföras konsekvent och marknadsfördes hårt. (Ombordpersonalen kom till och med att ha olika uniformer beroende på om de arbetade på ett Signatur-. Agenda- eller Puls-tåg). Redan sommaren 2003 lade emellertid NSB ned detta koncept Varför?

Den huvudsakliga orsaken tror jag var att en sådan här klassindelning av fordon och tjänster innebär en stor begränsning i flexibilitet. Till exempel kom av BM73 motorvagnarna 16 st att byggas i Signaturutförande och 6 st i Agendautförande. De sex Agenda-motorvagnarna kunde inte användas i Signaturtrafiken eftersom resenärerna då inte kunde erbjudas den komfort och de tjänster de betalat för. I och med de stora skillnaderna i färgsättning m.m. blev det både förvirrande och samtidigt uppenbart även för lekmän om ett fordon användes utanför sina ordinarie arbetsuppgifter. Tanken var från början att även några ellok El 18 och B7-vagnar skulle ingå i Signaturtrafiken men därmed skulle flexibiliteten att kunna använda dessa fordon i vilken trafik som helst gå förlorad så detta kom aldrig att genomföras.

Fler andra orsakar till avvecklingen av Signatur.-Agenda-Puls koncepten finns också:

Konceptet introducerades i samband med att stora nybeställningar av tåg (motorvagnstyperna BM73, BM93 och BM72). De nya motorvagnarna var (som vanligt) behäftade med barnsjukdomar. I synnerhet Signaturmotorvagnarna behövde omgående göra ett stort trafikarbete men det dröjde ett bra tag innan alla barnsjukdomar åtgärdats. År 2000 inträffade ett axelbrott på ett BM73-tåg som visade sig bero på fabrikationsfel och alla motorvagnarna togs först helt ur trafik en kort tidsperiod och när de kom i trafik igen fick de under flera månader framföras med kraftigt reducerad toppfart och blev därmed inte alls snabbare än de lokdragna tåg de skulle ersätta.

NSB koncernchef, Osmund Ueland, kom efter den svåra Åsta-olyckan att avsättas och därmed försvann en eldsjäl på högsta nivå för Signatur-Agenda-Puls koncepten.

Järnvägstrafiken i Norge kommer framöver att börja upphandlas i konkurrens. I ett sådant läge bedömer nog NSB att det är viktigare att ge hela bolaget en enhetlig profil än att splittra upp den på olika koncept.

Sammantaget kan nog sägas att Signatur-Agenda-Plus konceptet var en skrivbordprodukt, en tilltalande ide, som varken var förankrad i praktisk drift av järnvägstrafik eller i en konkurrensutsatt samtid.